Ola Anderssons kryddsill med det hemliga receptet
Många var sysselsatta med att lägga in kryddsill för Ola Andersson. Han höll receptet hemligt och det var inte känt vilken kryddblandning det var. I hans kassabok, som Facklan har i arkivet, har receptet hittats. Det är gamla enheter som används. 1 µ (skålpund) motsvarar 0,425 kilo och 1 ort är 4,25 gram. Smörsalt är finmalet vanligt salt (kan nog ersättas med vanligt bordssalt utan jod).
Ola Anderssons kryddsillsrecept
Bild på tillverkningen – med namn på samtliga (foto och namn från Henning Knutsson)
Flaxton – skeppet som hittades i november 1801
Texten om Flaxton har med godkännande av Marcus Bernhardsson (redaktör) hämtats ur Mjällby församlings Kyrknytt hösten 2014 och vintern 2014–2015.
Texten om Flaxton av Nils Nilsson
Vraket – Cementbåten utanför Kråkenabben
Historien om vraket som försvann. Hämtat ur skriften ”Glimtar från Hällevik” som en arbetsgrupp inom Facklan sammanställde 1996.
Vraket – ”Steingrim” – ”Fjeltop” – ”Fjeldtop”
Bilder på utflykter till vraket
Hälleviksbor räddade på isen 1956
Tio man, som fiskade ål, drev till havs på krympande isflak i storm och snötjocka.
”Kulstången” på Stibyberget
Det var viktigt att titta upp mot ”kulstången” innan man skulle ut på fiske för att se om några signaler var hissade.
Information om ”kulstången” och signalerna
Hälleviks hamn
Hälleviks hamn projekterades och byggdes av Statens fiskehamnsbyggnader, en underavdelning till Väg och Vatten. År 1912 började man förbereda arbetet på Hällevik. En brunn borrades i södra delen av läget. Den rinner fortfarande. När hamnen projekterades var det meningen att även marinen skulle använda den, därför byggdes den större än de flesta andra fiskehamnar. Den har blivit en utmärkt fritidsbåtshamn. Kostnaderna för hamnen beräknades till 1914 års priser till 650.000 kr. Men när hamnen var avsynad 1926 hade den kostat 2,5 miljoner kr. Byggnadsarbetet påbörjades 1916.
Ny stenpir – 160 meter lång
En 160 meter lång stenpir kommer att byggas 5 meter utanför södra hamnpiren.
Beslut om stenpir-Hällevik | Miljöförbundets yttrande | Svar på Miljöförbundets yttrande
Hälleviks befolkning 1853
”Invånarna på Hällevik var fiskare och fick sitt levebröd från havet … havet, som förr eller senare tog deras liv.”
Koleran 1853
Koleraepidemin nådde Mjällby församling på hösten 1853. Den tog ett femtiotal liv, varav tolv var från Hällevik. De ligger troligen begravda på kolerakyrkogården på Stiby backe.
Listerbanan – järnvägen Sölvesborg–Hörvik
Här finns en beskrivning om järnvägens tillkomst på Listerlandet.
Fornlämningar vid järnvägsstationen
När Pehr Johnsson år 1916 grävde vid en boplats i Stiby fick han höra att vid byggandet av järnvägen ut till Hällevik hade arbetarna hittat fornsaker. Pehr Johnsson vidtalade Per Persson, lokalredaktör och grundare av Sölvesborgs Fornminnesförening, vilken var villig att ta en närmare titt på detta tillsammans med arkeolog Knut Kjällmark.
Kapellet på Hällevik
1974 tog Hembygds- och Studieföreningen Facklan initiativet till att göra utgrävningar efter det gamla fiskekapellet som lokaliserades 1973. Landsantikvarie Anne-Beate Jonsson konstaterade att detta fiskekapell daterade sig till 1200-talet.
Hällevik under utredning
Saxat ur texten:
Hälleviks bykärna anses trots många förändringar vara Listerlandets kanske bäst bevarade kust- och skepparsamhälle av traditionell, äldre karaktär. ”Husens läge med stengärdsgårdar och trädgårdstäppor understryker det kulturhistoriska värdet, som måste anses vara mycket stort.”
Gör egna efterforskningar
I omgivningarna runt Hällevik finns många intressanta platser att upptäcka. Här finns en beskrivning på hur du kan starta en efterforskning.