Ola Anderssons kryddsill med det hemliga receptet

Många var sysselsatta med att lägga in kryddsill för Ola Andersson. Han höll receptet hemligt och det var inte känt vilken kryddblandning det var. I hans kassabok, som Facklan har i arkivet, har receptet hittats. Det är gamla enheter som används. 1 µ  (skålpund) motsvarar 0,425 kilo och 1 ort är 4,25 gram. Smörsalt är finmalet vanligt salt (kan nog ersättas med vanligt bordssalt utan jod).

Ola Anderssons kryddsillsrecept

Bild på tillverkningen – med namn på samtliga (foto och namn från Henning Knutsson)

Flaxton – skeppet som hittades i november 1801

Texten om Flaxton har med godkännande av Marcus Bernhardsson (redaktör) hämtats ur Mjällby församlings Kyrknytt hösten 2014 och vintern 2014–2015.

Texten om Flaxton av Nils Nilsson

Vraket – Cementbåten utanför Kråkenabben

Historien om vraket som försvann. Hämtat ur skriften ”Glimtar från Hällevik”  som en arbetsgrupp inom Facklan sammanställde 1996.

Vraket – ”Steingrim” – ”Fjeltop” –  ”Fjeldtop”

Bilder på utflykter till vraket

Hälleviksbor räddade på isen 1956

Tio man, som fiskade ål, drev till havs på krympande isflak i storm och snötjocka.

Räddningen

”Kulstången” på Stibyberget

Det var viktigt att titta upp mot ”kulstången” innan man skulle ut på fiske för att se om några signaler var hissade.

Information om ”kulstången” och signalerna

Hälleviks hamn

Hälleviks hamn projekterades och byggdes av Statens fiskehamnsbyggnader, en underavdelning till Väg och Vatten. År 1912 började man förbereda arbetet på Hällevik. En brunn borrades i södra delen av läget. Den rinner fortfarande. När hamnen projekterades var det meningen att även marinen skulle använda den, därför byggdes den större än de flesta andra fiskehamnar. Den har blivit en utmärkt fritidsbåtshamn. Kostnaderna för hamnen beräknades till 1914 års priser till 650.000 kr. Men när hamnen var avsynad 1926 hade den kostat 2,5 miljoner kr. Byggnadsarbetet påbörjades 1916.

Hamnbygget

Ny stenpir – 160 meter lång

En 160 meter lång stenpir kommer att byggas 5 meter utanför södra hamnpiren.

Beslut om stenpir-Hällevik | Miljöförbundets yttrande | Svar på Miljöförbundets yttrande

Hälleviks befolkning 1853

”Invånarna på Hällevik var fiskare och fick sitt levebröd från havet … havet, som förr eller senare tog deras liv.”

Befolkning 1853

Koleran 1853

Koleraepidemin nådde Mjällby församling på hösten 1853. Den tog ett femtiotal liv, varav tolv var från Hällevik. De ligger troligen begravda på kolerakyrkogården på Stiby backe.

Koleran 1853

Listerbanan  – järnvägen Sölvesborg–Hörvik

Här finns en beskrivning om järnvägens tillkomst på Listerlandet.

Listerbanan (Wikipedia)

Fornlämningar vid järnvägsstationen

När Pehr Johnsson år 1916 grävde vid en boplats i Stiby fick han höra att vid byggandet av järnvägen ut till Hällevik hade arbetarna hittat fornsaker. Pehr Johnsson vidtalade Per Persson, lokalredaktör och grundare av Sölvesborgs Fornminnesförening, vilken var villig att ta en närmare titt på detta tillsammans med arkeolog Knut Kjällmark.

Dokument om dessa fynd finns i Fiskemuseet.

Kapellet på Hällevik

1974 tog Hembygds- och Studieföreningen Facklan initiativet till att göra utgrävningar efter det gamla fiskekapellet som lokaliserades 1973. Landsantikvarie Anne-Beate Jonsson konstaterade att detta fiskekapell daterade sig till 1200-talet.

Kapellet

Hällevik under utredning

Saxat ur texten:
Hälleviks bykärna anses trots många förändringar vara Listerlandets kanske bäst bevarade kust- och skepparsamhälle av traditionell, äldre karaktär. ”Husens läge med stengärdsgårdar och trädgårdstäppor understryker det kulturhistoriska värdet, som måste anses vara mycket stort.”

Hällevik – remissversion

Gör egna efterforskningar

I omgivningarna runt Hällevik finns många intressanta platser att upptäcka. Här finns en beskrivning på hur du kan starta en efterforskning.

Fornsök